Bara för dig
Det finns en person som lämnade jordelivet alldeles för tidigt, den personen var min förebild, en del av mig, en jag alltid såg upp till. Den personen var min morfar. Den dagen som mamma kom hem och berättade det kommer jag aldrig att glömma, för jag visste ju, du kunde inte dö. Hon skojjade bara, de var ett otroligt dåligt skämt. Snart skulle hon börja skratta, krama om mig och säga "jag skojja bara gumman", jag tänkte att hon måste vara sjuk som skojjar om nått sånt, men de brydde jag mig inte om, jag visste bara att hon skojjade. Men orden kom aldrig, hennes tårar rann, jag såg en smärta i mammas ögon som jag aldrig mer vill se. Jag tappade kontrollen av mig själv, du kunde inte dö, min morfar kunde inte dö. Men du hade gjort det. Hur skulle jag göra nu? Hur skulle jag gå vidare? Jag var 15år, nu är jag 18år, och än idag gör det lika ont varje gång jag tänker på dig. Jag visste redan den dagen, att jag skulle tatuera in dig, ett minne av dig, ett hjärta, för du hade ett hjärta av guld, du ville alla väl. Nu har jag gjort det, du sitter där för alltid, de kommer alltid vara ett minne av dig. Av hur mycket du betydde för mig, av allt som hade med dig att göra. Och jag kunde inte vara nöjdare. Morfar, finaste morfar, jag saknar&älskar dig så enormt. Du är min hjälte. Alltid älskad, aldrig glömd♥
Kommentarer
Trackback
Hej, mitt namn är Nina Lindström och jag är 16år gammal, och bor i staden Skellefteå i Norrland. I min blogg skriver jag om min vardag, mina vänner, min familj, träning och mycket annat! Hoppas ni gillar det. Puss!
